Svenskarnas skulder

Det har varit en del skriverier om hushållens lån, bostadspriser och liknande sista tiden. Många är oroliga och finansinspektionen har till och med kallat in bankerna för en uppläxning.

Anders borg låtsas som att det regnar och slänger i förbigående ut sig att en krasch nog är oundviklig. Deniability brukar det kallas i Amerikanska thrillers.

Det totala förnekandet av inflationen fortsätter fastän penningmängden ökar med cirka 8% /år, vilket "råkar" vara lika mycket som skuldökningen i landet för den som undrar hur pengar skapas. Du kan läsa mer om icke-inflationen på bloggen.

Hushållens bolåneskulder (SCB)

Miljarder kr (vänster), Årlig procentuell tillväxttakt (höger)

Så hur hållbar är då den här utvecklingen? Det är redan känt att Svenskar är bland de högst belånade i världen.  Redan 2014 låg vi på en hedrande andraplats med en skuldkvot 295% om man räknar samtliga skulder (privat, företag, offentliga).  När Grekland låg på 170% darrade världsekonomin.

Medelsvensson ligger på 370% i skuldkvot men det ökar snabbt. Dags för ett räkneexempel:

Variabel	Värde
Genomsnittlig skuldkvot (disponibel inkomst)	370%
Ökningstakt lån	7,7%
Genomsnittlig löneutveckling	2,50%
Genomsnittlig lön privat sektor	37 724 kr
Genomsnittlig skattesats	49%
Disponibel inkomst (efter skatt, exkl bidrag)	19 239 kr
Disponibel årsinkomst	230 871 kr

Om man slår ut detta på 10 år blir resultatet ungefär så här:

Om lönerna och skulderna fortsätter att öka i samma takt har alltså medelsvensson en skuldkvot på cirka 600% om 10 år.

Det ser värre ut i våra våra storstadsområden där 17% redan idag har mer än 600% i skuldkvot. Med samma exempel slutar man då en skuldkvot på 984% om 10 år justerat för något högre genomsnittlig årsinkomst.

Som en bonus vill nu två fastighetsprofessorer att staten skall garantera lån till de som inte har råd. Subprime tror jag Amerikanarna kallar det, men vi känner fenomenet bäst som "finanskrisen".

Håll nu bara tummarna för att marknaden inte höjer risken för svenska bostadsobligationer (se blogginlägg om lågkonjunktur) för då sticker marknadsräntorna snabbare än Svensson hinner binda lånet på 3-månadersräntan. Tänt var det här.